I've got you under my skin

Åter igen är jag inne i en vakenperiod - klockan är halv två på natten och de enda som är vakna är jag och Frank Sinatra som just nu spelar My Way på VH1. Gubben är ganska duktig må jag säga, kanske borde skämmas över att erkänna att det är första gången jag hör denna motalade låt, men Mars upptäcktes nog inte på en dag den heller! 
     Har precis suttit och klurat lite på om jag ska följa i min mors och, nu på senare tid även, kusin Calles fotspår och bli lite vegetarian... Inte på grund av djurvårdsskäl, och inte för att jag skulle bli superstrikt (hallå? det är fortfarande jag som talar?) men jag tror det skulle vara bra för mig att skippa rött kött och åtminstone skära ner på det kycklingen. Fisken vet jag inte riktigt om jag vill ge upp, jag menar. Jag äter det, hur många gånger om året? 3 kanske? Så det skulle jag fortsätta äta. Ja, jag tror jag har övertygat mig själv. Om inte annat ska jag köra en Hollywood med 14 dagars detox - Ebba säger att det är inne nu! Fast kaffekoppen lämnar mig inte - inte nu när jag - finally! - kan göra latte machiatto med snygga lövmönster i och allt! Kanske byter ut komjölken mot sojamjölk dock? Det låter ju lite mer seriöst - höhöhö.
    Nä, nu ska jag nog gå och lägga mig på soffan (sover hos mamma och pappa i natt igen - kunde ju för sjutton inte missa Sex and the city, även om det råkade visa sig att jag sett båda avsnitten tre gånger förut..!). Imorgon, med lite tur, ska mamma och jag åka in till stora staden Borgholm (suck.) och köpa utemöbler till balkongen i V-gården (yay!).
    En annan sak jag ska nämna innan jag lämnar folket är väl dock att jag sökt jobb idag! Det var ju bara synd att jag aldrig skickade iväg ansökan - men i mitt huvud fanns den! Fick också veta av Fia O att det inte behövs någon utbildning för att jobba i kassan på Ica, så om jag skulle få ett jobb behöver jag inte oroa mig för sånt där! Letade även lite andra jobb, typ krönikor och sånt, men gav upp. Jag är ju inte direkt jätteduktig på att formulera mina funderingar (som verkar a stannat upp totalt på sistone, jag funderar inte ens särskilt mycket på hur Amy Winehouse gör för att få sitt hår så där stort, eller vad Rachel Bilsons hårfärg kallas. Skumt.

Godnatt folks,
Mår ni bra förresten?

Köp en vik, i Köpingsvik

Mm, men det är skönt när dagen går precis som man vill - i den här ordningen med:
- Försova sig
- Känna hur ont alla leder i hela kroppen gör + märka krypningar/domningar i armen
- Få så ont i nacken att du får stå och se på kunderna med huvudet på sned, och därmed få en massa konstiga blickar av dessa.
- Slå upp fyra nya blåmärken
- Få en kund som är totalt dum i huvudet, riktigt kontrollfreak som försökte skälla ut mig inför hela affären för att jag inte kunde garantera att det var mjölkfritt bröd (efter att jag sagt att det inte var mjölk i receptet och inte heller i det vegetabiliska, laktosfria margarinet vi använder...) Killen stormade ut skrikandes att han FAN INTE KUNDE HANDLA AV NÅGON SOM VAR SÅ DUM SOM JAG FÖR JAG HADE JU FAN INGEN ANING OM ETT JÄVLA SKIT. Jag svarade med att säga "Bra, då kan du gå. HEJDÅ." Jag var i och för sig stolt över att jag inte bara tog emot utan faktiskt pratade tillbaka till idioten. Som Emma sa sedan "att du kunde? jag hade börjat gråta!" Bästa komplimangen jag fick idag, men kunden tillhör fortfarande bottennappen för dagen.
- Bli tvungen att ringa till en kund och säga att vi inte alls kunde baka budapeststubben hon beställt av mig tidigare under dagen p.g.a. leveransfel. Jag HATAR att prata i telefon!
- Bli tvungen att cykla den 1½ mil långa vägen hem till mamma och pappa med huvudet på sned och med så lite belastning som möjligt på värkande knän.
- Anlända till mamma och pappa och inse att knät inte funkar alls som jag vill.
- ... Fortsättning följer, dagen är inte slut än...

Hoppas alla andra har haft en bra dag, min räddades bara av; liniment, killen som beställde en full-size pain-riche som köttbullemacka to-go, d.v.s. en pain-riche som vi normalt delar upp i tre stora delar för att göra lunchmackor. Denna killen var ungefär lika stor som en nyfödd fästing bredvid en elefant. Haha, jag hade kul åt det i all fall. Och sist men inte minst av saker som gjorde mig glad idag, Babyshambles Deft left hand.

Thank you for smoking,

Into the night,

Igår kväll pratades det mycket om hur en del människor gråter för allting, medan andra verkar har tårkanaler torrare än Saharaöknen (Ja, efter att man kommit över berngrinigheten när man tjuter för precis allting!). Jag tycktes höra till den senare kategorin, fast jag visste nästan redan det, men sedan spann vi vidare till att prata om olika grejer ALLA gråter till. Jag höll med om att man gråter till The Notebook (så sjukt härlig!), men Lejonkungen och Titanic hade jag lite svårare att förstå var de tårframkallande scenerna kom in (Lejonkungen är ju så gott som en komedi, och i Titanic är det för tydligt att det är vaxdockor och inte skådespelare som sjunker under vattenytan), men efter ett tag mindes jag en musikvideo som var med på Voxtopp för ungefär tio år sedan. Då jag inte kunde minnas vad bandet hette blev jag tvungen att ringa Lollo, och hon hjälpte mig - The Motorhomes låt Into the night, mer känd som Laikalåten - DEN grät till och med mitt sjuåriga jag till!

En väns bortgång

Har ni haft en bra dag idag, folks? Min har varit rätt skum so to speak. Eller, ja. Dagen i sig har varit bra, bara ett kort arbetspass, även om det suger att vissa kollegor gillar att snacka skit om en till chefen när man själv bara står ett rum ifrån och hör allting, men, men. I övrigt har den varit bra. 
    Den skumma dagen inträffade igår. Låg vaken till sx på morgonen, och gick upp vid tolv, jag som bruklar somna så fort jag lägger mig, så gott som i alla fall. Men igår låg jag vaken och tänkte på Viktoria. Det var nämligren årsdagen sedan hon dog, och jag låg och tänkte på vad jag skulle göra  vid minnesstunden. Det funkadei nte så bra, slutade nämligen bara med att jag mådde skit, men jag upptäckte en - just för den stunden - talande låttext, nämligen One last time med The Kooks:





Can I hold you one last time
To fight the fear that it's growing in my mind
I know I did us both, oh so wrong
I know I'm not always all that strong

A,B,C,D,E,F and G
Oh that reminds me of when we were free
Before life began to tear us apart
Remember those classes when we thought we were so smart

uuuuuuuhuuuuhuuuu uuuuuuuuuhuuuuuhuuu


Även om jag och Viktoria inte började umgås ordentligt förrän vi började gymnasiet var det otroligt jobbigt när hon försvann, helt naturligt i och för sig, men jag blev lite chockad över att jag skulle sakna henne så mycket som jag faktiskt gör... Jag menar, vi umgås mest i skolan och tjafsade nästan mer än Hassel och jag gör, vilket inte är lite, men ändå saknar jag Vickie så det gör ont.

Ni får stå ut med mitt deppiga inlägg, men så här känns det nu, jag mår nog bättre sen - någon gång borde bväl mina journalistiska skrivfärdigheter göra sig till känna, även om jag tycker att det känns som om de varit långt borta i över två år nu... Vi hörs när jag har ett jobb på DN.

Och kompisar, jag älskar er även om jag aldrig säger det.


......!

Ja, två dagar tog det - men nu är jag arg på Lovisa igen. Det är tur att jag har en sådan otrolig kvalitetsrulle som Love actually att titta på, min humor ligger nog skyhögt när jag sitter och asgarvar åt en discodansades Hugh Grant..! Jobbet idag sög som jag vet inte vad, en dammsugare kanske? Var trött, grinig, seg ochkunderna var jobbiga - är det kul eller? Näe. Längtar till min lediga tisdag, sedan har jag två lediga dagar kvar innan den 10e augusti. Mums!


Ansökan från en desperat,

Hej, mitt namn är Kajsa P-B, jag är sjutton år och undrar om ni söker personal? Kommer från en stor bondefamilj där jag säkert lärt mig nyttiga saker, såsom att mjölka kor, bråka med mina 5 systrar och att laga snabbmakaroner och färdiga köttbullar. För närvarande jobbar jag mitt tredje år på Köpingsviks Konditori, men skulle uppskatta ett byte ett wienerbröd mot ett journalistjobb kanske? Mina halvtaskiga betyg och förmåga att ständigt försova mig ser jag inte som ett problem - endast en möjlighet! Om inte annat är jag bra på att köra barnvagnoch att muta hundar till att sitta still.
Tacksam för snabbt svar,
desperat jobbsökare 91

It was a darn, darn Sunday

Well. Min dag idag, folks. Ge den ett nackskott och jag blir glad... Allting började ändå hyfsat bra - jag gick upp hyfsat tidigt, runt tio tror jag, väckte Kerstin någon halvtimme senare, var kompis med Maja och cyklade sedan ner till stranden med Lovisa, Kerstin och Maja. Förutom vattnet som lika gärna kunde legat direktförpackat i iskuber så kallt som det var (men jag doppade mig!) och Majas tjat om en glass hade vi en trevlig timme i Kårehamn. Till slut fick Maja sin glass och vi satte oss i hamnen och chillade. Testade en Top Hat, var okej men Twister slår den med glasslängder!
    Hemma var det grill med fläskfilé och grejer - avskedsmiddag till Kerstin, det visade sig också att vi fått finbesök från Skåne - Barbro och Jonas hade nämligen åkt till Öland över dagen! Ungefär här slutar min dag vara rolig, kan jag säga.
    FÖR SEDAN, var det dags att åka till jobbet - fick i alla fall skjuts med farfar så att jag fick chilla lite med Kerstin en sisådär en och en halvtimme längre än om jag hade cyklat. Tyvärr blev jag plötsligt trött när jag satt i bilen - troligtvis matkoma blandat med strandsömnighet, men försöker pigga upp mig med tanken på att det bara är sex och en halv timmes jobb. Jo tjena, jag har väl lagom jobbat i någon timme och precis blivit hyperpigg när Rosita ser att en propp har gått - just den som går till glassfrys, kylbänk, kaffebryggare och espressobryggaren. LIVET VAR SÅÅÅÅÅ HÄRLIGT JUST DÅ. Inte. Och för att toppa upp allt det lite extra så är det ju självklart då alla vill ha kaffe/latte/cappuccino/dubbel espresso. Vad ska man säga då? "Hej, jag vet att ni är på café men kan ni köpa en kaka och strunta i varma drycker?" Mhm, smart va? Och varje gång vi bytte propp gick den också sönder. Den extrainkallade Nicke som just gått och lagt sig efter 15 timmar på jobbet var lika lycklig som jag. Eller hur? 

      Upptäckte samtidigt att diskmaskinen var skev och att kundtoaletten såg för jävlig ut. Om folk tror att Katarina Mazetti överdriver när man läser om helvetet som bonden i Grabben i graven bredvid lever i, så kan jag nu som levande bevis säga att hans hus verkade som ett paradis just då. Till och med mammas och pappas hus mitt i höskörden, men igångkörd diskmaskin och smutsig disk för tolv personer över hela diskbänken, blandat med resterna från min barndoms försök till att baka kladdkakor och chokladbollar och allt möjligt annat framstod just då som oerhört lockande i min värld... Behöver jag säga annat än att jag tröstade mig med en chokladbrownie med chokladtryffelglasyr och valnötter och en kopp kaffe?
      Godnatt,


Det finns ett ord som kallas lyckan

Bästo dag idag. Vaknade upp i Borgholm med en Jenny i högsta hugg med packningen inför enveckasbesöket på Visingsö. Låtsades inte vakna, men insåg snart att jag var tvungen att gå upp för att vinka hejdå till syster och hundten. Till slut var jag ensam i lägenheten - passade på att kolla på Mean Machine, grymt bra film - fastnade för Jason Statham så sent som igår när vi såg Transporter.
     Åkte sedan hem och bråkade med familjen så rutorna nere i afrika skakade, sånt man får ta när man är tonåring antar jag, men jobbigt är det ibland ändå. Den här gången gälde det vanlig tonårssvartsjuka på varför ena systern får göra allt det roliga när man själv inte får göra någonting annat än plocka in i diskmaskinen o.s.v. Det kan ju iofs bero på att jag inte bor hemma - och jag vill inte göra det heller, till skillnad från Lollo - men ändå. Från att ha haft mamma och pappa till hands dygnet runt till att sedan behöva fatta en massa beslut själv - det är jobbigt. Det slutade i alla fall med att mamma och jag inte pratade med varandra, och att jag tjatade till mig lite pengar från pappa innan de satte sig i bilen till Skåne. Härligt tänkte jag argt och åkte på minisläktträff på Föra gocartbana. Inga speciella news därifrån, det mesta var som det skulle. Bäst var väl att jag fick övningsköra lite med Bettan på hemvägen - automat igen, härligt som sjutton!
     Till slut var klockan dock kvart över tio, och jag fick äntligen sätta mig i farfars bil för att hämta dagens finest - Kerstin! En graviditet kunde ha passerat under tiden som gått sedan jag sist såg henne - men hon såg som tur var fortfarande smal och snygg ut! Efter ett antal timmars dubbelvikt, golvliggande asgarv har vi nu fattat ett kollektivt beslut att gå och lägga oss. Kerstin gäspar värre än en blåval i färd med att sluka ett stim med krill, så piken är uppfattad... 
    Goodnight folks!

Bjuder än en gång på den här oerhört snygga studiobilden. Förstår inte hur jag kunde få ett ig med sådana här seriösa bilder i bagaget?! Haha!
Jag bjuder på en skum flumbild från början av vår fotokurs - Hassel och jag hade kul i alla fall! Det var tider det!


Sunkmåndag, äckeltisdag, skräponsdag...

Peuwh, jag tog mig till syster. Åt lite mat, försöker få i mig en cappuccinovariant med toblerone i. Jag tror jag dör snart, men först blir det väl matkoma efter min utsökt tillagade pytt i panna med ägg. Mmm, alla älskar sunkmåndagar!


Sh-sh-shaking

Dålig dag på jobbet idag - försovning, äckligt mycket folk, Åsa med talförbud (hela veckan - det är tur för henne att jag är ledig!), och sedan supertrötthet. Det var tur att jag fick ägna sista halvtimmen åt att fixa kakskyltar och maila in den sista stora skylten till tryckeriet eftersom jag ficklite Ally McBealvibbar när koffeinkickarna kom för långt efter varandra och jag såg mig själv stå med en stor förskärare och hacka i huvudet på otrevliga turister.
     Nu sitter jag hos Bettan i hennes nya lägenhet - skulle egentligen bege mig hemåt med cykeln efter jobbet idag men orkade bara inte, och eftersom jag har nyckel så åkte jag hit och plockade ihop sängen jag lånat. För en och en halv timme sedan skulle jag vara hos Jenny sa jag till henne, men jag sedan satte jag mig i en fåtölj och bara tanken på att resa mig upp är lika jobbig som en cerise filt på en knallröd fåtölj itt under värsta migränattacken. 
    Inte ens mina liknelser ger något sammanhållet intryck idag. I vanliga fall kommer de bara flygande in i huvudet och sitter där tills jag använt dem, men idag måste jag tänka för att få det. Min hjärna kommer få träningsvärk om jag fortsätter använda den, så godnatt folks, nu är jag ledig i fem dagar och världens bästa Kerstin kommer ner och hälsar på - nio månader sedan vi sågs sist, DET är sjukt.


It's alive!

Jag syns, jag andas, jag bor. Jag överlevde alltså veckan i tältet! Ska jag vara ärlig saknar jag det, men när Nicke frågar menande hur länge man tänkt bo där egentligen antar jag att det bara är att flytta ut. Suck. Västergården går i och för sig att stå upprätt i, men hallå? Tält vs. hus? Jag vet vad jag väljer och det är inte av trä! Eller, kanske i det långa loppet, men en varm och regnig Sverigesommar - då är det en bostad av plast och tyg som gäller för mig! (:
      De senaste två veckorna har jag deppat mer än vad jag trodde över att jag missade Hovefestivalen. Någon gång måste jag väl lära mig att när jag valt så har jag valt, och jag vet att jag aldrig skulle vilja missa Spanienpraktiken - men ändå... Festivaler och jag - det är som jorgubbar och mjölk, vi bara älskar varandra och så ska det vara. Skulle ni vilja sära på ett sälpar som bara har en själsfrände i livet? (eller är det storkar?) Jag antar att vissa gifter sig med Berlinmuren, och jag är den som gifter mig med festivaler. 
      Nu försöker jag samla kraft till att träffa lite kompisar. Egentligen borde man väl inte behöva tvinga sig ut i det, men efter att ha legat uppe till sex i morse för att vakna vid halv elva, sticka till stranden, powernappa i sex minuter, cykla 1 mil, jobba några timmar och cykla en halvmil till - då får man nog vara trött?! Jag skyller på det i alla fall, kanske är det så att det känns som om jag inte kommer att ha så mycket att säga till gänget - det var ju trots allt ett bra tag sedan jag faktiskt pratade helt ärligt och riktigt med dem om vad vi håller på med. Men går det dåligt kan man göra så människor brukar göra - byta samtalsämne och låtsas som det regnar.
     Godnatt, och nu kommer jag inte logga in många gånger i sommar, då mitt nya icketältshem är störande internetlöst, och jag inte vill utnyttja Gun alltför mycket!

RSS 2.0