ebbakajsasofia

Jag syns, jag andas, jag bor. Jag överlevde alltså veckan i tältet! Ska jag vara ärlig saknar jag det, men när Nicke frågar menande hur länge man tänkt bo där egentligen antar jag att det bara är att flytta ut. Suck. Västergården går i och för sig att stå upprätt i, men hallå? Tält vs. hus? Jag vet vad jag väljer och det är inte av trä! Eller, kanske i det långa loppet, men en varm och regnig Sverigesommar - då är det en bostad av plast och tyg som gäller för mig! (:
      De senaste två veckorna har jag deppat mer än vad jag trodde över att jag missade Hovefestivalen. Någon gång måste jag väl lära mig att när jag valt så har jag valt, och jag vet att jag aldrig skulle vilja missa Spanienpraktiken - men ändå... Festivaler och jag - det är som jorgubbar och mjölk, vi bara älskar varandra och så ska det vara. Skulle ni vilja sära på ett sälpar som bara har en själsfrände i livet? (eller är det storkar?) Jag antar att vissa gifter sig med Berlinmuren, och jag är den som gifter mig med festivaler. 
      Nu försöker jag samla kraft till att träffa lite kompisar. Egentligen borde man väl inte behöva tvinga sig ut i det, men efter att ha legat uppe till sex i morse för att vakna vid halv elva, sticka till stranden, powernappa i sex minuter, cykla 1 mil, jobba några timmar och cykla en halvmil till - då får man nog vara trött?! Jag skyller på det i alla fall, kanske är det så att det känns som om jag inte kommer att ha så mycket att säga till gänget - det var ju trots allt ett bra tag sedan jag faktiskt pratade helt ärligt och riktigt med dem om vad vi håller på med. Men går det dåligt kan man göra så människor brukar göra - byta samtalsämne och låtsas som det regnar.
     Godnatt, och nu kommer jag inte logga in många gånger i sommar, då mitt nya icketältshem är störande internetlöst, och jag inte vill utnyttja Gun alltför mycket!