Inget tal är skrivet

och ingen historieuppsats är klar. Men nu åker jag hem mot Kalmar igen och börjar ladda för bal, student och flytt. Det sistnämnda behöver vi ju inte tala så högt om - jag ser inte alls fram emot att efter tre år i frihet flytta hem till mamma och pappa igen. Inte för att jag inte tycker om dem, men det är svårt att bli bara en dotter igen när man de senaste åren egentligen bara varit besökare i huset. Nu ska jag alltså ta tillbaka min plats i huset, en hel femte- eller sjättedel, utan att balansen egentligen ska påverkas. Det här med att bli vuxen skrämmer mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0