Talang 2009,

Nu är jag äntligen återställd efter helgens praktik. Efter att ha jobbat 28 timmar på två dagar var jag så trött igår att jag inte kunde röra mig, bokstavligen. Som tonåring kan man ju tycka att det efter åtta timmars sömn bara ska avra till att hoppa upp och må kanon igen. Yeah, yeah - man kan ju drömma! Jag kunde knappt lyfta ett finger - Gun-Britt, 115 år var säkert smidigare än jag var igår!

Praktiken var ändå hur kul som helst, jag kan helt klart tänka mig att jobba med tv-produktion i framtiden! Eftersom jag var ensam praktikant på castingen sprang jag så mycket i trapporna och fram och tillbaka mellan kontoret och scenen att till och med talangerna kommenterade det mot slutet av dagen, därav stelheten igår! Av någon underlig anledning blev man ändå inte så trött, jag antar att jag var så fylld av adrenalin att jag i ett par bra skor hade kunnat vinna OS på 3000 meter, och att därtill dricka fyra, fem koppar kaffe i timmen var som att sätta en motor på Carolina Klüft innan 800-metersloppen!

Att träffa alla nya ansikten var ju också hur kul som helst, och när vi var klara i lördags kväll fick vi alla massor med beröm och löften om att om vi ska ha längre praktiker i framtiden så kan vi ringa upp de ansvariga för Talang först så skulle de göra allt de kunde för att ge oss jobb! Så jävla härligt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0