dum di di dum di dum
Det här med studenten caused me to disappear for a while tycks det som. Sist jag skrev hade jag suttit uppe och pluggat till 4 på morgonen inför mitt allra sista prov på gymnasiet. Det kanske var en framgångssaga att jag lämnade in min dator för ghostning efter det, för jag fick mvg på provet och därmed även i slutbetyg. Kalas sa jag och sjöng lite extra på klassens studentflak!
För, just det, om någon har missat det så har jag tagit studenten nu med - tisdagen den 9 juni var det dags och det var väldigt skumt. För att vara ärlig kändes det som precis vilken dag som helst - fast med en vit klänning och ful mössa! Jag fick i alla fall hålla mitt tal, och även om en hel del kommenterade hur de hade sett mina knän skaka ihop medan ansiktet såg helt stensäkert ut så gick det väldigt bra!
Min skylt var lätt bäst på Larmtorget den dagen - det tyckte även Barometern som letade upp mig och tog foto - och vad kan jag säga, jag är född in i det - två bönder till föräldrar och plötsligt ska man synas i alla tidningar. Hmm... Det var nog inte riktgit så det gick till, men ändå! På flaket blev det skönsång och dans och lite för mycket champagne - de där flaskorna man får runt halsen är farliga! Men jag skärpte till mig till picknicken med släkten i parken i alla fall!
Resten av veckan talar jag tyst om. Det var fest i dagarna tre, jag skrek "För vi har tagit studenten" så många gånger att min hals började raspa och jag hamnade på en efterfest till halv sju på morgonen och blev avvinkad med ett fyrverkeri medan jag cyklade förbi alla som skulle till jobbet. Studenten borde man ta oftare!
