In sickness and in... sickness?
Jag är sjuk. Nu igen. Det måste bero på att Kalmars väder idag varit hemskare än en lönedag på IKEA samtidigt som man har migrän. Och att jag kanske stod ute i detta helvetiska väder under en hel fotbollsmatch och såg Kalmar FF förlora mot Halmstad av alla lag. Suck.
Ja, ja. Biljetten var gratis (Bettan fixade och bjöd med Erika och mig) och det var trevligt ändå. Förutom när jag tappade känseln i fötterna och höger tumme, men det fixade sig med kaffe och fingervantar.
Min helg har varit riktigt fin i övrigt kanske ska tilläggas! Fredagen bestod av lunch med Jenny, Lollo och en hel drös av Jennsy vänner eller vänners vänner, och på kvällen lite födelsedagsfirande för mig så här en månad efter den stora dagen. Efter en förfest här åkte de flesta till Palace, så även jag. Ett stort misstag eftersom jag ju faktiskt inte tycker om att dansa, men jag gav det ett försök och gick sedan med Erika till KM. Vart Kalmarborna befann sig är dock ett mysterium. De enda vi träffade var några gamla kompisar till Erika från Runsten och resten var människor vi aldrig sett! Hassel mötte upp sedan i alla fall, pigg och glad och jag tog nattbussen hem efter ett besök på café Corner.
Igår skulle jag ligga och slappa hela dagen, men istället cyklade jag till Mediamarkt och fixade ett par hörlurar till min mp3, finally! Jag har saknat den gröna mp3:n som man skrev dikter om på svenskan i nian! På kvällen skulle jag gå och lägga mig i tid, men Bettan smsade och undrade om jag ville spela lite kubb och hänga med henne och Joel innan de gick ut, så det var bara till att dra med Erika dit, och självklart slutade det med att vi gick till KM bara för att se vad det var för folk ute. Bara tråkigt pack insåg vi och skulle gå hem, när vi plötsligt mötte en massa människor på Larmtorget. Det slutade med att vi satt och pratade med Calle till 4 på morgonen medan han väntade på att hans skjuts skulle komma innan vi cyklade hem till Erika och sov till mitt på dagen idag. Väldans skönt.
Nu känns det som om inlägget vandrar iväg till att bli en loggbok av tråkigheter. Hade jag orkat radera hade jag gjort det. Men jag lyssnar på Jose González, dricker te och förbannar Balkanuppsatsen jag fortfarande inte skrivit. Studenten är lite för nära nu, och jag har egentligen inte tid att ploja runt. Men det är plugg och isolering (=depressionen är nära) eller socialt liv och mindre krav på att jag ska sätta mvg:n (=ett väldigt fint liv).
När jag är 25 ska jag växa upp-
xo,
Ja, ja. Biljetten var gratis (Bettan fixade och bjöd med Erika och mig) och det var trevligt ändå. Förutom när jag tappade känseln i fötterna och höger tumme, men det fixade sig med kaffe och fingervantar.
Min helg har varit riktigt fin i övrigt kanske ska tilläggas! Fredagen bestod av lunch med Jenny, Lollo och en hel drös av Jennsy vänner eller vänners vänner, och på kvällen lite födelsedagsfirande för mig så här en månad efter den stora dagen. Efter en förfest här åkte de flesta till Palace, så även jag. Ett stort misstag eftersom jag ju faktiskt inte tycker om att dansa, men jag gav det ett försök och gick sedan med Erika till KM. Vart Kalmarborna befann sig är dock ett mysterium. De enda vi träffade var några gamla kompisar till Erika från Runsten och resten var människor vi aldrig sett! Hassel mötte upp sedan i alla fall, pigg och glad och jag tog nattbussen hem efter ett besök på café Corner.
Igår skulle jag ligga och slappa hela dagen, men istället cyklade jag till Mediamarkt och fixade ett par hörlurar till min mp3, finally! Jag har saknat den gröna mp3:n som man skrev dikter om på svenskan i nian! På kvällen skulle jag gå och lägga mig i tid, men Bettan smsade och undrade om jag ville spela lite kubb och hänga med henne och Joel innan de gick ut, så det var bara till att dra med Erika dit, och självklart slutade det med att vi gick till KM bara för att se vad det var för folk ute. Bara tråkigt pack insåg vi och skulle gå hem, när vi plötsligt mötte en massa människor på Larmtorget. Det slutade med att vi satt och pratade med Calle till 4 på morgonen medan han väntade på att hans skjuts skulle komma innan vi cyklade hem till Erika och sov till mitt på dagen idag. Väldans skönt.
Nu känns det som om inlägget vandrar iväg till att bli en loggbok av tråkigheter. Hade jag orkat radera hade jag gjort det. Men jag lyssnar på Jose González, dricker te och förbannar Balkanuppsatsen jag fortfarande inte skrivit. Studenten är lite för nära nu, och jag har egentligen inte tid att ploja runt. Men det är plugg och isolering (=depressionen är nära) eller socialt liv och mindre krav på att jag ska sätta mvg:n (=ett väldigt fint liv).
När jag är 25 ska jag växa upp-
xo,
Kommentarer
Trackback
