ebbakajsasofia

Alltså, på den halvtimmen som gått sedan mitt förra inlägg har jag funderat rätt mycket på det här med scenskräck. Hur kommer det sig att det är hur lätt som helst att prata inför klassen när man sitter ner på sin plats under lektionen, men att det känns som en dödsdom när läraren ber en komma fram till tavlan och säga samma saker? Jag menar, det finns nog ingen som pratar så mycket och ställer så många frågor som jag gör under en psykologilektion, men om jag skulle bli ombedd att stå upp och fråga samma sak skulle jag genast börja darra på rösten, tappa det jag håller i och bli rödare än en flaska ketchup på tre sekunder.
    Självklart är det alla de här muntliga nationella proven vi haft de senaste veckorna som spökar och jag har knappast gjort bra ifrån mig på något av dem. Kan det vara så att vissa av oss desperat söker uppmärksamhet - så länge vi inte syns när vi blir uppmärksammade?
    Om någon har något tips på vad som kan göras för att bota scenskräcken - skriv en kommentar! (Men säg inte att övning ger färdighet, det vet jag redan, och jag är uppskriven på Svenska C, som bara handlar om att tala redan!)