ebbakajsasofia

Blä.
Är på Öland nu, åkte hit efter yoga och bowling igår kväll. Började genast bråka med min familj. GUTT, som jag brukar säga. Medan alla andra verkar känna peppen nu när våren äntligen har börjat börjar jag mer och mer känna mig som om det går åt höst istället. Har ingen aning om varför, men det känns som om jag inte riktigt hinner med. Vad jag nu borde hinna med, för jag har liksom ingen stans att ta vägen. Det är bara skola, träning, sova, skola, träning, sova. Och en jävla massa mat och nästan lika mycket Öland. För närvarande känner jag mig tjock och misslyckad.
Nice stämning? Njae.
Känner mig som om jag ännu en gång har gått tillbaka till höstens velande, men ska väl sluta med det nu, annars börjar jag väl låta som om jag står med en pistol i ena handen och en snara i andra?

Dagen har ju trots allt inte varit helt och hållet misslyckad, Bettan kom nämligen hit vid elva och väckte mig med att säga att hon var sugen på att låta mig övningsköra. Människan kan ju verkligen inte känna någon livsglädje säger jag, men man tackar väl aldrig nej till att få köra lite bil? Speciellt kul är det när det är automat, inte så mycket att tänka på då liksom. När vi kom till Bettan fixade hon kaffe och gav mig sina körskoleböcker (Tack Bettan! :D) eftersom hon redan har dubla uppsättningar och har sjuttioelva körkort. Sedan fick jag gå in på hennes sida på Trafikskolan och göra ett av deras teoritester, kan stolt säga att jag - utan något som helst plugg - klarade av 51 av 70 frågor. Kände mig smått genialisk ett tag :)
Efter det kollade vi på Micke Håfströms 1408 - äntligen har någon gjort en "skräck"film med en handling. Att killen är svensk gör ju också att man inte skäms lika mycket för varifrån man kommer.
Nu är jag hemma igen, efter bandyträning och grejer. Bråkar fortfarande med familjen, eller ja. Jag flydde in hit och vägrar prata med dem. In fact, tänker jag faktiskt inte gå ut från mitt rum mer än för att fylla på min kaffekopp.
Det ska väl minska bråkstatistiken lite grann åtminstone?