ebbakajsasofia

Äntligen har Lovisa kommit hem från sin veckolånga, väldigt dåligt förtäckta artonårsfest, skidresa till Norge! Självklart firade vi detta med shopping, eftersom Norge ju är ett så billigt land att man inte gör av med några pengar alls där. Hmm...

I vilket fall som helst köpte jag två t-shirts, en väst och en massa ansiktsgrejer. Tror jag ska försöka ta till mig lite rocker-goes-bohem-stil, lite Sienna Miller och Kate Moss, för de som vet hur dessa två stilikoner ser ut...?  

När vi kom hem hade jag funderat ut att vi skulle äta kycklingsallad, jag hade till och med handlat alla ingredienser och, ifall vi skulle behöva det, köpt frysta jordgubbar som vi kunde mixa ifall vi ville ha en somrig efterrätt mitt i allt vinterregn. Så självklart var det Lovisa som lagade all mat... Jag kände mig rätt lat där jag låg och kollade på Grey's Anatomy, men jag fick åtminstone lite tid till att allvarligt fundera på mitt liv, och hur jag ska göra med min framtid, men det ska jag återkomma till snart!

Efter maten la sig Lovisa och sov, något som inte direkt är ovanligt här - men ändå, medans jag diskade, och därefter blev det till att försöka hänga på grannens trådlösa, något som gick sådär - det blev mer Harpan än Bilddagboken om man säger så... Nu är klockan 00.07, Torsten är här, han och Lovisa har sett the Condemned medan jag försökte skriva en bokrecension till svenskan. Insåg dock rätt fort att en bra sak kanske vore att läsa en bok först, någon annan än Jane Fondas Träningsbok från 1973. Det hela slutade med att jag nu har fem öppnade böcker, där var och en är läst cirka tre sidor på, och att jag nu sitter och skriver det här samtidigt som jag ser på I manegen med Glenn Killing. Men åter till mina så kallade problem...

Mitt främsta problem är väl, föga förvånande, att jag shoppar alldeles för mycket samtidigt som jag flyger på mina moln bland alla mina planer utan att ha en aning om vad som behövs för att riktigt nå dit jag vill. Summan av den kardemumman blir att jag, trots ett schysst extrajobb, är totalpank runt den andra eller möjligtvis den tredje varje månad...

Mitt andra problem är, faktiskt förvånande, att jag är sjukt bortskämd. Och då menar jag inte i den bemärkelsen att jag blivit översållad med märkeskläder sedan jag föddes, åh nej - även jag hade ärvda kläder, utan i den bemärkelsen att jag alltid har sådan tur med vad jag vill göra. Se bara på hur jag fick min praktikplats - jag sökte inte aktivt förrän en vecka innan jag skulle åka ut och vara borta i fem veckor i sträck, och vilken normal människa skulle väl antagligen ha lärt sig vid sexton års ålder att är man så lat att man inte söker, ja då får man ta vilken skitpraktik som helst, men gjorde jag det? Självklart lyckas min tur vända sig till mig och ge mig två praktikplatser, vilket i och för sig är väldigt bra, men vad gör jag när turen vänder?

Ska jag bara acceptera att jag glidit genom livet på en räkmacka, men att majonnäsen tog slut så, tyvärr nu får jag bo på gatan? Eller, ja... I Kalmar eller något i alla fall?