I-landsproblem
Jag har ett stort problem.
Problemet är arton år gammalt och heter Lovisa. Oftast är jag glad att hon är min syster, men just idag har hon gjort det extremt svårt för mig att känna den glädjen. Som den stora skvallerbyttan (Jesus christ, kan någon hitta på ett bättre ord?! Jag hittar inget!) i behov av att skriva av sig får nu alla läsare veta varför min syster gör mig knäpp i huvudet. Allting började med att min nya säng skymde mitt fönster och jag bad Lollo om hjälp att hitta en ny plats för den. Sagt och gjort - det gjorde hon. Mitt problem var bara att det inte slutade där, för plötsligt befann sig mitt skrivbord på andra sidan rummet, ett av mina bord hamnade någon annanstans och ett par fåtöljer som jag redan sagt ifrån att jag inte vill ha stod uppställda i minialkoven på rummet. Bara det gjorde att jag ballade ur och jag reagerade med att köra ut henne från rummet. När jag väl börjat känna att jag kontroll öer situationen gick jag ut i köket, bara för att hitta Lollo sittandes där med mamma, Gun och Klara letandes "efter en passande soffa till mitt rum". Låt mig bara göra det här klart för er - DET ÄR MITT RUM! Till på köpet kollade de på en soffa med armstöd av PINNAR. I över en månad har jag sagt att jag vill ha mjuka armstöd eftersom jag är typen som ligger slängd över hela soffan och inte klarar av att sitta i den. Tydligen får jag inte hänga upp mina egna tavlor hur jag vill heller, och inte välja om jag vill ha tv eller inte...
Får tydligen inte heller ha någon ensam tur till IKEA med mamma som hon lovade. Nu är det fem personer. Ibland är det kul att se hur det bara är andra familjemedlemmar som får kvalitetstid med sina föräldrar...
Så i detta officiella uttalande ber jag min familj : SNÄLLA, låt mig i få denna enda chans att inreda mitt eget rum SJÄLV, ni andra fixar ju ändå med resten av huset (för att inte tala om vad som händer i lägenheten). Ni gör det bra, men i mitt rum är det min inredning som ska gälla, inte min systers.
Told you, I-landsproblem, men nonetheless ett viktigt problem för mig.
Problemet är arton år gammalt och heter Lovisa. Oftast är jag glad att hon är min syster, men just idag har hon gjort det extremt svårt för mig att känna den glädjen. Som den stora skvallerbyttan (Jesus christ, kan någon hitta på ett bättre ord?! Jag hittar inget!) i behov av att skriva av sig får nu alla läsare veta varför min syster gör mig knäpp i huvudet. Allting började med att min nya säng skymde mitt fönster och jag bad Lollo om hjälp att hitta en ny plats för den. Sagt och gjort - det gjorde hon. Mitt problem var bara att det inte slutade där, för plötsligt befann sig mitt skrivbord på andra sidan rummet, ett av mina bord hamnade någon annanstans och ett par fåtöljer som jag redan sagt ifrån att jag inte vill ha stod uppställda i minialkoven på rummet. Bara det gjorde att jag ballade ur och jag reagerade med att köra ut henne från rummet. När jag väl börjat känna att jag kontroll öer situationen gick jag ut i köket, bara för att hitta Lollo sittandes där med mamma, Gun och Klara letandes "efter en passande soffa till mitt rum". Låt mig bara göra det här klart för er - DET ÄR MITT RUM! Till på köpet kollade de på en soffa med armstöd av PINNAR. I över en månad har jag sagt att jag vill ha mjuka armstöd eftersom jag är typen som ligger slängd över hela soffan och inte klarar av att sitta i den. Tydligen får jag inte hänga upp mina egna tavlor hur jag vill heller, och inte välja om jag vill ha tv eller inte...
Får tydligen inte heller ha någon ensam tur till IKEA med mamma som hon lovade. Nu är det fem personer. Ibland är det kul att se hur det bara är andra familjemedlemmar som får kvalitetstid med sina föräldrar...
Så i detta officiella uttalande ber jag min familj : SNÄLLA, låt mig i få denna enda chans att inreda mitt eget rum SJÄLV, ni andra fixar ju ändå med resten av huset (för att inte tala om vad som händer i lägenheten). Ni gör det bra, men i mitt rum är det min inredning som ska gälla, inte min systers.
Told you, I-landsproblem, men nonetheless ett viktigt problem för mig.
Kommentarer
Postat av: Jess
"Till på köpet kollade de på en soffa med armstöd av PINNAR"
hahaha. fyfan kajsa, jag hatar med pinnar
Postat av: L
Inte nog med att du är bortskämd nog att få göra PRECIS som du vill i ett rum du bara använder på helger, du är dessutom JÄVLIGT OTACKSAM när andra försöker hjälpa dig!!! Åk till IKEA själv om det är så jävla jobbigt att höra vad andra tycker, speciellt när de har rätt. JÄVLA BESSERWISSER!
Trackback
