The old man and his new phone,
Hallå alla smådöva, ganska otekniska och trötta pensionärer, ni som har barn och barnbarn, Snälla - skaffa aldrig en trådlös telefon!
I förrgår behövde jag få tag på min farfar för att höra om jag kunde få låna hans cykel när jag skulle till jobbet på lördagsmorgonen, men eftersom han inte hör så bra och alltid sitter med stängda dörrar inne i vardagsrummet så började jag med att ringa till honom. Det här var runt åtta på kvällen, men första gången jag ringde var det upptaget. Andra, tredje, fjärde, femte gången också. Och eftersom han bor i huset bakom vårt så kunde jag ju se att det var släckt överallt utom där han har telefonen så tog jag för givet att det var någon kompis han snackade bort tiden med - jag menar, italienska ligan i fotboll kan väl inte vara så kul 24/7?
När ljuset i köket hade tänts och det fortfarande var upptaget började jag dock bli lite orolig, så jag gick över och ringde på dörren. Ingen öppnade. Inte heller satt farfar vid sin telefonstol. Efter tio minuters hårt bankande och ringande på dörren gav jag upp och hämtade pappa ifall farfar hade blivit överfallen och nedslagen, eller kanske mer otroligt blivit sjuk (ja, jag är hyfsat mörkrädd och har rätt lätt för att stirra upp mig..). Medans vi gick förberedde jag mig på att vi skulle få bryta upp dörren in till farfar à la äkta hollywoodstil, men pappa gick bara runt huset till terrassen, vars fönster vetter in mot vardagsrummet (smart Kajsa) och självklart sitter min farfar där och kollar på fotboll... När han öppnar dörren frågar han vad det är vi vill, så jag frågar lite lätt om han suttit i telefon hela kvällen?
- Jaha, ja då är det den nya telefonen, jag har nog glömt trycka på avstängningsknappen...!
GAAAAAAAH! Jag blir knäpp! Gamla människor och ny teknik är ingen bra kombination!
I förrgår behövde jag få tag på min farfar för att höra om jag kunde få låna hans cykel när jag skulle till jobbet på lördagsmorgonen, men eftersom han inte hör så bra och alltid sitter med stängda dörrar inne i vardagsrummet så började jag med att ringa till honom. Det här var runt åtta på kvällen, men första gången jag ringde var det upptaget. Andra, tredje, fjärde, femte gången också. Och eftersom han bor i huset bakom vårt så kunde jag ju se att det var släckt överallt utom där han har telefonen så tog jag för givet att det var någon kompis han snackade bort tiden med - jag menar, italienska ligan i fotboll kan väl inte vara så kul 24/7?
När ljuset i köket hade tänts och det fortfarande var upptaget började jag dock bli lite orolig, så jag gick över och ringde på dörren. Ingen öppnade. Inte heller satt farfar vid sin telefonstol. Efter tio minuters hårt bankande och ringande på dörren gav jag upp och hämtade pappa ifall farfar hade blivit överfallen och nedslagen, eller kanske mer otroligt blivit sjuk (ja, jag är hyfsat mörkrädd och har rätt lätt för att stirra upp mig..). Medans vi gick förberedde jag mig på att vi skulle få bryta upp dörren in till farfar à la äkta hollywoodstil, men pappa gick bara runt huset till terrassen, vars fönster vetter in mot vardagsrummet (smart Kajsa) och självklart sitter min farfar där och kollar på fotboll... När han öppnar dörren frågar han vad det är vi vill, så jag frågar lite lätt om han suttit i telefon hela kvällen?
- Jaha, ja då är det den nya telefonen, jag har nog glömt trycka på avstängningsknappen...!
GAAAAAAAH! Jag blir knäpp! Gamla människor och ny teknik är ingen bra kombination!
Kommentarer
Postat av: bettan
Han är rätt söt den där, men tyvärr allt för bra på att skrämma opp en.. Det var verkligen fest i Egby, synd bara att det var söndagskväll.. Kramisar
Trackback
