Over and out?

Sista inlägget nu, kan jag nästan lova.
Innan jag går och lägger mig måste jag bara lägga upp en bild på ännu en klänning jag är kär i!

 
Får inte lämna huset för Maja och Matilda som hotat med att vakna igen (Hemska tanke!) om jag ens går i närheten av ytterdörren. Synd för Lollo som får jobba själv. Typ. Och här sitter jag med TeenVogue och har det bra.
Fast nu har de sovit i nästan en kvart så jag ska snart gå ut ändå. Vaknar de så vaknar de, men Maja har ju rätt stora lungor så jag hör nog om det händer.

Skit också.

Det bär mig emot att erkänna det, men jag är avundsjuk på Charlotte Perrellis hår. Tur att klänningen var så ful med knytet i ryggen. Och att hon inte kan dansa.
Hennes bantningskur kunde dock jag behöva efter fetmabomben till mat jag bjöd på innan - matkomat är nära.
Oj, vad elak jag blev nu, låter lite som en sån där klimakterietant med hårnät, papiljotter och en väska med kattmatsburkar att slå ner alla i närheten med.
MEN NU BLIR JAG GLAD IGEN!!! BJÖRNIE BOY KOM IN! Glöggkillen! :D

Herreguf?!

Ja, Herreguf.
FRONDA?! LINDA BENGTZING?! CALAISA?! åhh.
Dessutom. CHARLOTTE PERRELLI?!
jag är en väldigt anti-världen människa nu.

Melodifestival?!

åh herregud,
bandet som faktiskt tryckte en recension av ICA-KURIREN är med i dagens melodifestival?! Och nu är det någon BWO-Martin-kopia (otroligt nog ännu lite fulare) som sjunger.
Det är tur att Kristian Luuk och Björn Gustafsson finns med och räddar Sveriges viktigaste public service.

Maten var god förresten. Jag är en jävel på att fixa onyttig mat.

Gud, måste gå. Mitt favorit-intetyckarom-objekt gick just upp på scenen - Linda Bengtzing. Jag vet att jag inte har träffat henne och gjort en riktig bedömning, men jag menar, Herregud - VAD HAR HON PÅ SIG?! Och vem gråter ut I EN TIDNING när en kille går tillbaka till sin fru efter två veckors förhållande.
OCH VARFÖR I HELVETE VET JAG DET HÄR?!?!?
(jag tänker skylla på farfar, han har gett mig Se&Hör en gång i veckan sedan jag jag lärde mig läsa i sexårsåldern, d.v.s. att jag läst över 500 nummer av denna tidning, HERREGUF som Lollo i sin iver skrev en gång)

Lyxmiddag

Oh yeah. Idag är jag det kulinariska geniet igen! Lollo och jag är barnvakter medans mamma och pappa är på fest. Middagen består, väldigt onyttigt men ändå, av Hasselbackspotatis med Ananas- och mögelost-kotletter, bearnaisesås och haricot verts. Nice ju! Efterrätt blir vindruvor och honungsmelon :)

Har precis köpt ett par gula ballerinaskor av Lollo för 150 spänn - VINST! Min sammanlagda skuld till syster uppgår nu till 190 kronor. Känns inte jättebra, men skor är skor för sjutton!
Nu ska jag gå och titta till potatisen, uppdateringar följer när jag tröttnar på syrrornas skrik!

Brädning,

LOLLO OCH JAG SKA KÖRA MOPPE TILL ARVIKA OCH PLANKA IN PÅ FESTIVALEN! Feels good just nu. Inte många ljuspunkter den här dagen känns det som...

Kanske handledarkurs den 25 mars känns ändå rätt fint, men att bli lurad av sin svenskalärare så att jag nu måste betala 500 spänn för att tjäna in det betyg jag förtjänar i svenska A? Inkompetenta människa enligt mig. Trots att hon säkert har sin utbildning och allt. Men för tillfället hatar jag henne.

Har kommit igång med skrivandet på visualiseringen i alla fall. Just nu skriver jag om en knäpp get som får panikångest över att vara ensam på en ö. Feels good? Nah.

Friday morning, nineohfive

Yeah, yeah, yeah.
Jag vill till Arvikafestivalen i sommar! Det är nu det suger att ön bara är öppen just den perioden som Arvika är - men jag menar, DEATH CAB FOR CUTIE?! åh, åh, åh.
Om jag någon gång i mitt liv kommer få åka tillbaka till USA, ska jag i förväg skriva ett mail till gruppen och tvinga dem att starta en turné som landar där jag bor i perfekt timing med när jag är där!
(vadå planera i förväg?)

Dagens uppdrag är att skapa en idé om hur jag ska visualisera Robinson Crusoe, den kanon jag läst i svenskan. Just nu lutar det åt att jag kommer öppna en ny blogg och sedan flytta fram Robinsons öde till ett nutida samhälle.Kan b li svårt att skriva idag, edftersom jag just v zsr tvungen att ta på mig opo9lzsrfingefrvantasr förn att undv ikaz att feryzsa ihjäöl häör i skolan ECFTEFRSZOM, NÅGON HÄÖR IBN TE VFATTAR GFEJEN M WEDX VÄÅRM,DESYSTEM.

Shit, insåg just att om någon ska kunna läsa det här måste jag ta av mig polarfingervantarna, alltså vet alla att om den här bloggen verkar lite ouppdaterad om en vecka eller så beror det troligtvis på att jag ligger på sjukhus med värsta sortens köldskador och läkarna fruktar för mitt liv. Det är verkligen inte klokt vad dagens skola kan vara skadlig för ungdomarna...

Ah, nu skiter jag i det här, i protest mot kylan tänker jag starta upprop genom att utföra ett eget gympapass HÄR OCH NU. 
Vi får se om jag överlever. 

Suddenly I see,

Insåg just att jag MÅSTE skaffa än gigantisk oförstörbar extern hårddisk som jag ska knyta fast i kläderna så att den aldrig försvinner. Där ska jag förvara bilder och musik och allt annat som jag tycker om.
Kanske lägger jag något viktigt skolarbete där med, men det är väl mer tveksamt.
Som en del kanske listat ut gick brandlarmet nyss på skolan, och det var tydligen ingen övning. Fast jag hade kul ändå. Kanske för att jag inte fattade att folk var seriösa med att det inte var på skämt.
Då blev jag oerhört upprörd över min externa hårddisk som dumt nog innehåller alla foton jag har sedan 05-06 någonting. Men det var falskt alarm så jag behövde inte bli upprörd.

Nu ska jag äta mat, i eftermiddag blir det psykologi, mediabyrån och sedan träning FÖR JAG HAR FÅTT PENGAR! weho, som jag sa för ett år sedan! :)

Empty space,

Jag insåg just att alla mina rubriker från och med nu kommer att bli meningslösa. I vanliga fall skriver jag ju bara ner låten jag lyssnar på för tillfället och nöjer mig med det - men då har jag åtminstone haft en sisådär 1500 olika att lyssna på, nu har jag väl tio eller så, varav fem är konstiga.

Anyway, Morgan Pålsson var en sjukt bra film - 5 popcorn hinkar till den!


Multimedia suger.

Live tomorrow, die today,

JAG HATAR VÄRLDEN!!!!!!
Mina 14 Gigabyte med musik är raderade, bara för att min dator är emotionellt missanpassad. Jeez, vad ska jag göra? Vi snackar nämligen om musik jag samlat på i 5 ÅR!!!!!! Sammanlagt 2 VECKORS musik (och, JA då är det när man lyssnar i ett sträck. ><)
Jag kan SE pistolen och snaran framför mig.
Bäst för Hipp Hipp-gänget att Morgan Pålsson-filmen är jävligt bra.

Don't come around again,

Wei! Nu flyttar jag hem till fastlandet igen efter en eftermiddag med jobb och övningskörning!

btw, JAG ÄLSKAR AUTOMATBILAR, iaf när jag kör mörkerkörning! Eller alltid! :D

Tell me soon,

Gud vad jag kör hårt på mina låttitlar till rubriker?
Anyway - världen är en dålig plats för tillfället.
What's up med att de enda jobb som finns är säljarjobb?! Jag HATAR att prata i telefon! Och visst McDonald's funkar väl - men jag har inte tid att pendla till NACKA varje dag... Suck säger jag. Los Angeles som au pair med 125 dollar i veckan med betalt boende och mat lät väl inte fel, men isf måste jag vara där i ETT ÅR! Inför sommaren har jag ju i och för sig jobbet på kondiset, men jag måste börja kolla runt nu, det här är mitt tredje år där borta, och om jag inte passar mig kommer jag väl fortfarande sommarjobba där när jag är 40. Det är ju värdelöst.
Hade jag fått för mamma hade jag nog gått in på något café i stan och frågat om jag kunde få jobba vardagseftermiddagar, men av någon anledning är hon inte pigg på det alls.
Och jag som bara vill till Paris för sjutton!

Hometime,

Yeah, yeah. Sista dagen på lovet, och som vanligt sitter man här och har och skrikpanik och skolångest för att man inte har gjort ett dyft nyttigt. Inte helt olikt vad jag tror Paris Hilton kommer känna sig när hon är 80.
Som den låtsasoptimist jag är vandrar dock tanken på att det bara är tre veckor kvar till nästa lov redan runt i skallen - och trots att det blir extra långt till nästa ledighet efter det kommer dagarna fortfarande bli allt ljusare och varmare och livet kommer bara bli härligare!
Och det här lovet har ändå inte varit helt bortkastat för när jag tänker på vad som hänt känns det som om jag varit här på Öland i en månad istället för en vecka. Fast det kan ju i och för sig bero på att yrseln av allt skrik som barnen (och jag) i det här huset lyckats åstadkomma! Frågar man Lollo vad jag gjort för nyttigt under lovveckan får man väl troligtvis till svar att "den lata _____ har ju bara suttit vid datorn och integjort någonting!", men allt är ju relativt - jag har ju i vanliga fall inget liv, men nu har jag både fixat färdigt rummet (ja, ja. att jag är segare än en sköldpadda på nedåttjack behöver vi ju inte säga), jag har muntrat upp Jess med min fina outfit (det fanns många favoriter hon missade den här veckan!), varit på IKEA, åkt på minisemester till Tingsryd med kusin och syster , jobbat lite (och lite var det! men jag känner mig nyttig när jag skriver det!) och till och med varit på en fest ute i ingenstans! Dessutom har jag klämt in massor med bra musik, Tiffany Persson och en syskonträff där vi umgicks i samma hus i mer än fyra timmar - utan att bråka - i allt detta!
Så, nej. Min vecka var inte helt bortkastad.

Idag hade vi söndagsfrukost hela familjen eftersom mammas kusin Karin och hennes man Magnus kom hit. Det började så otroligt bra med att alla som inte jobbade (alla utom mamma och pappa) försov sig. Mamma väckte åtminstone mig vid fem i halv tio, Karin och Magnua skulle komma vid halv. Stress!
På de fem minutrarna var dock stora delar av familjen oerhört aktiva - mamma förberedde smoothies och Lollo gjorde klart sconesen och jag bråakde med Maja och Matilda! Den enda som saknades var pappa, fast det var ju egentligen ingen nyhet - vad kan man förvänta sig av en man som hellre äter potatismos och köttbullar (pulver och färdigstekta) på assiett än ställer sig och diskar en enda tallrik? Och ni som undrar, JA jag vet att ha nkan göra sånt - jag var med!
(Och, NEJ pappa, du kommer aldrig få glömma den historien!)
Den här sista dagen på lovet tänker jag fira och sörja med att vara avundsjuk på mammas nya telefon, packa lite, kanske ta en promenad med tjockis-Bamse och mana fram lite deprimerade tonårshormoner. Det sistnämnda behövs nog några vändor in på Anna Skippers blogg innan jag kan klämma fram - men det går!
Jag menar, man kan ju inte verka glad sista dagen på lovet? Om man inte har en bra anledning, som att London live igår var otroligt bra där alla artister var toppklass eller att ens rum blivit klart till slut, ett halvår efter att de fem kvadratmetrarna tapeter revs ner från början?

Fast depressionen kan ju också lätt framkallas när man tänker på Melodifestivalen igår... Alltså, Sverige? Dunka mig gul och blå-Frida och BWO? VAD TÄNKER NI MED?!?!?!?!?!
Fridas melodi funkar väl på ett grillparty med fulla 30-åringar i sommar - men TEXTEN?! Matilda, 6 år skulle kunna skriva något mognare?
Och BWO tänker jag inte ens ge en recension på.
Minus 5 stolar till allting - utom Björn och Christian såklart, de får 10 stolar var. Och Dr. B!

Men nu måste jag kanske göra något nyttigt och intellektuellt stimulerande. Typ som att surfa in på bilddagboken eller något.

That girl has love,




Det är så här mina griffeltavlegarderober ser ut nu för tiden när jag kommer hem från, till exempel, en fest! Maja 7½ år har ritat bilden till vänster och Matilda, 6 år den 10 mars har ritat den till höger! Mina systrar är bäst!

Made of codes,

Lollo och jag har för tillfället upphört med vårt, som Ida och Jess kallade det, bloggkrig. Ikea var lösningen, det enda som behövdes var att inte gå bredvid Lollo på en hel dag, och bara plocka saker som jag visste innan att jag ville ha istället för det hon pekade på. Tyvärr hittade hon en snygg skrivbordslampa på lampavdelningen, men det löstes snabbt genom att jag låtsades att jag inte ville ha den så himla mycket men tog den för att göra henne glad. Jag tror det lyckades. Ikea var annars som det brukar, jag köpte en snygg lilarandig matta, lampor, lakan, krukor och helt sjukt mycket ljuslyktor! Efter det många timmar långa, utröttande och ickesoffahittande besöket åkte vi hem till det rosa huset på fatabursvägen och fikade.
Kvällen spenderades hos Hanna som ordnade den nu traditionella Lötfesten dit det mest kom människor jag kände sedan innan men även några som blev nya bekantskaper. Sov också över på stället - det var sjukt kallt på övervåningen!
På morgonen hämtade Bettan oss vid nio och färden gick långt. Bilen rullade i säkert minst fem hundra meter innan vi stannade för kaffe vid bussgaraget. I en by (ort är den rätta bemärkelsen tror jag? Det bor ju faktiskt minst 200 personer där...) som Löt där allting ligger tre meter bort är det faktiskt en lång sträcka!
Efter vår fikapaus, jag vill inte kalla det frukost trots att det var dagens första mål - mest på grund av sockerkakan Karin ville bjuda på... Hmm, mitt nya sunda liv tycks förfalla varje gång jag kommer till Öland eller blir godissugen?
Efter fikat gick färden hur som helst en riktigt lång sträcka, Börjes i Tingsryd var målet, och då menar jag hästaffären, för Lollo har faktiskt en poäng när hon ställer sig frågan om det överhuvud taget är möjligt för en man att äga en hel stad?
Beijers i Tingsryd kanske heter Börjes det med?

Shoppingen blev för min del inte storslagen, ett par raggsockor, ett par ridstrumpor (jag rider ju inte ens, VARFÖR?!) och Matildas födelsedagspresent i form av ett par svarta gummistövlar som föreställer ett hästhuvud, låter fult som sjutton men är så söta!
Dessutom väldigt mycket bättre än de cerise ridbyxorna med rutor jag hittade i en fyndlåda. De var inte vackra.

Tack Lovisa,

För den kommentaren. Jag blev lite nyfiken - funderade du någonting på om det låg någonting i vad jag sa om hur du alltid tar handen när någon erbjuder ett lillfinger? Eller var det lättare att putta undan det och istället skriva en, säkerligen förtjänad, utskällning till mig?
Keep me posted, will you?

I-landsproblem

Jag har ett stort problem.
Problemet är arton år gammalt och heter Lovisa. Oftast är jag glad att hon är min syster, men just idag har hon gjort det extremt svårt för mig att känna den glädjen. Som den stora skvallerbyttan (Jesus christ, kan någon hitta på ett bättre ord?! Jag hittar inget!) i behov av att skriva av sig får nu alla läsare veta varför min syster gör mig knäpp i huvudet. Allting började med att min nya säng skymde mitt fönster och jag bad Lollo om hjälp att hitta en ny plats för den. Sagt och gjort - det gjorde hon. Mitt problem var bara att det inte slutade där, för plötsligt befann sig mitt skrivbord på andra sidan rummet, ett av mina bord hamnade någon annanstans och ett par fåtöljer som jag redan sagt ifrån att jag inte vill ha stod uppställda i minialkoven på rummet. Bara det gjorde att jag ballade ur och jag reagerade med att köra ut henne från rummet. När jag väl börjat känna att jag kontroll öer situationen gick jag ut i köket, bara för att hitta Lollo sittandes där med mamma, Gun och Klara letandes "efter en passande soffa till mitt rum". Låt mig bara göra det här klart för er - DET ÄR MITT RUM! Till på köpet kollade de på en soffa med armstöd av PINNAR. I över en månad har jag sagt att jag vill ha mjuka armstöd eftersom jag är typen som ligger slängd över hela soffan och inte klarar av att sitta i den. Tydligen får jag inte hänga upp mina egna tavlor hur jag vill heller, och inte välja om jag vill ha tv eller inte...
Får tydligen inte heller ha någon ensam tur till IKEA med mamma som hon lovade. Nu är det fem personer. Ibland är det kul att se hur det bara är andra familjemedlemmar som får kvalitetstid med sina föräldrar...

Så i detta officiella uttalande ber jag min familj : SNÄLLA, låt mig i få denna enda chans att inreda mitt eget rum SJÄLV, ni andra fixar ju ändå med resten av huset (för att inte tala om vad som händer i lägenheten). Ni gör det bra, men i mitt rum är det min inredning som ska gälla, inte min systers.

Told you, I-landsproblem, men nonetheless ett viktigt problem för mig.

Justice.

Dagens musikval alltså.

Dagen att komma ihåg är 19 februari 2008, då jag - efter nästan ett halvår, äntligen blev klar med målning och sängbygge på mitt rum. Garderoberna blev hur bra som helst med kritfärgen - jag har redan gått loss på den, så att den nu är mer vit än svart. Sängen blev väl mindre bra... Eller, ja. Sängen är hur fin som helst, men rummet liksom försvann... Desutom lyckades jag tappa en del av sängen rakt in i väggen när jag skulle skruva ihop den, så det kan ha blivit ett litet hål i fotbollsstorlek i mina nymålade väggar... Men inget som inte går att laga med spackel och svordomar!
I veckan sticker mamma och jag till alla småbarnsfamiljers och normalt funtade människors helvete på jorden - IKEA. Jag har dock börjat gilla det blå huset mer och mer nu när jag så gott som bor granne med det. Man kan ta en liten promenad (det tar en kvart, om man inte gillar att springa över motorvägen - då tar det bara några minuter!), sätta sig och äta för 40 spänn och sedan lunka runt i lagom takt mitt framför den mest stressade familjens kundvagn och bara ha kul i allmänhet. Det var värre när mamma drog med en till Älmhult - då tröttnade jag efter första svängen!

Men nu ska jag gå och hämta madrassen till min loftsäng och sedan blir det Gossip Girl för hela slanten!
Overandout heter det va?

Cigarettes and chocolate milk

... that's my cravings.
Nädå, inte riktigt - men det är låten jag lyssnar på med Rufus Wainwright just nu - en härlig människa med en underbar röst. På ett ungefär. Egentligen kan jag väl inte riktigt påstå att jag vet om han är en härlig människa - men om allt går som jag vill blir jag funktionär på Hultan i sommar, med tillhörande backstagepass, och vem kommer till lilla, lilla Hultsfred om inte Rufus Wainwright?!
Alla pratar om att Rage against the machine är största bokningen - men jag menar, Rufus Wainwright! Ratm-fansen måste ku vara knäppa i huvudet! Babyshambles, Johnossi och Jaymay dessutom! Christ, vad jag längtar! Möjligtvis även P&L eller Rassle - Hove skulle inte vara fel heller - men om Kooks blir nästa bokning till Hultan sticker jag nog bara dit och satsar på att jobba asset av mig resten av sommaren istället!

Men ska jag vara ärlig har jag inte en aning om hur jag kom in på det här ämnet eftersom det jag egentligen tänkte berätta var hur härligt jag tycker det är med lov och att man kan gå klädd hur man vill och vara osminkad och allmänt sunkig! För omvärldens skull hoppas jag dock på att ingen fångar mig på bild den här veckan då mitt utseende för närvarande skulle kunna jämställas med ett öländskt roadkill korsat med Gollum i Sagan om ringen. Not so nice.
Tyvärr måste jag nog överge min fina långkalsong-, byggarbetarshorts-, (pappas i strl 50 - love it!) och för stor niketröja-outfit till förmån för något som en hyfsat normal funtad människa skulle kunna titta på utan att riskera ständigt återkommande migränattacker de närmsta 40 åren. All denna ansträngning eftersom Gun och Klara kommer på middag ikväll.
När jag tänker efter lite noggrannare insåg jag just att de kommer om en timme, dags att göra sig i ordning!

Sunny Sunday

ehh, ja. Vi kan väl låtsas att det är söndag i alla fall, för det lät helt sjukt med sunny monday, och jag vill verkligen påskina att DET ÄR VÅR IDAG!!! Himlen är knallblå och jag har gått ute i shorts, t-shirt och badtofflor. I och för sig kombinerade jag denna inte alltför smickrande outfit med ett par utslitna långkalsonger under shortsen, men ändå!
Maja har ridit Bamse idag med, var så gott som tvungen att tvinga upp henne på ryggen på honom, men sedan fick man knappt av henne igen!
Jess har dessutom gjort mitt liv perfekt, det räcker inte med varken veckans eller månadens kvinna, hon får vara Kvinnan med stort K en mycket lång tid framöver! Detta för att hon igårkväll började hjälpa mig med att skrapa färg från mina garderobsdörrar och sedan sov över här och visade hur man sparmålar och allt möjligt! Bäst är vad hon är!
Nu kallar dock kaffekannan igen - klockan är halv fyra och jag har inte druckit kaffe sedan ett!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0