ebbakajsasofia

Idag är en Väldigt Fin Dag! Jag har sovit mig pigg (somnade 19.30 igår, och min lilla halvtimmeslur slutade i att jag inte vaknade förrän 8.30 i morse...) och alldeles nyss läste jag att Aqua gör comeback! Åååh, det är väl ändå inte bara jag som drömt om dansk tuggummipop och sånger och plastdockor heller?!

Haha, nä. Skämt åsido - så bra är de inte! Jag ska skriva historia, en uppsats alltså, där jag är en jude på väg genom Treblinka. Att fånga känslan i en sån uppgift känns ungefär som Lovisas uppgift, att komma fram till "en realistisk lösning på Israel/Palestina-konflikten". Haha, jo tjena läraren, FN:s medlare klarar det inte, men en skolklass på 20 elever hittar säkert varsin? Haha, åh Lars Kagg-skolan! <3

efter gårdagens plugg. Jag slutade inte förrän vid 4 på morgonen, somnade framåt halv fem och gick upp igen halv sju. Efter tre timmars historielektion och sedan ytterligare en massa plugg är jag äntligen hemma och ska försöka göra klart uppgifterna jag har kvar. Det känns segt nu.

Jag ska sätta på en kanna kaffe och vila med ett avsnitt av Grey's anatomy innan jag sätter igång dock. Som det är nu är jag så trött att ögonen går i kors och min historia om en judes vandring i Treblinka får ingen sammanhängande mening när jag mår så här.

Snart är allt klart!

har jag suttit och pluggat nu. Mina två multimediearbeten är klara - med gott resultat enligt mig, i medieproduktion ska bara texten skrivas - all layout är klar, en historieuppsats är klar (två kvar, varav den ena nästan är samma som jag just skrivit, så mycket flöt Balkan och första världskriget ihop), en religionsuppsats ska skrivas - och den kommer bli ungefär 25 sidor så det är dags att börja nu, och sedan är det bara en stor engelskauppgift och tre mindre svenskauppgifter jag ska fixa innan det är dags att plugga inför morgondagens samhällsprov.

Har jag sagt att det ska bli skönt att ta studenten?

Förresten är jag i skolan och har religionslektion. Idag pratar vi om islam, och vi får våra fördomar pukterade en gång för alla! Jag sa till Björn att med tretimmarslektioner borde alla fysik- och religionslärare vara skyldiga att bjuda på kaffe för att eleverna skulle klara av att hålla sig pigga och vakna - och vips! har han nu sprungit iväg för att brygga en kanna till klassen. Igår tvingade jag, nästan på egen hand, klassen att byta utgångslåt till studenten, och lobbar nu för ännu ett byte. Ibland är jag lite orolig över om jag har alltför mycket makt över Bytingen och lärarna..?
Men, nej. Allt är fint i en demokrati!

Har varit på anställningsintervju på Reebok idag, det verkade gå bra och de ska snart höra av sig om jag får jobbet eller ej.
Ikväll ska jag fira Fia som fyller år, jag håller tummarna för tåhta som det heter på kalmaritiska och ska därefter till Borgholm för att fira Joel som fyllde 20 för ett tag sedan. Joel är störtskön! Stannar nog inte så länge dock, jag orkar inte festa hårt och dessutom ska jag åka hem till Erika imorgon!

...då kan det sluta med att din klass ska springa ut till det här på studenten...

Det gick ju faktiskt inte så himla bra... Enligt Anna i alla fall, och jag kan egentligen inte säga så mycket eftersom jag i vanlig ordning fick en black-out, jag tror att hela min kropp, inklusive hjärna med celler, fokuserar så mycket på att skaka och darra i ljusets hastighet att det inte finns någon plats kvar för några minnen. Jag blev lite nöjd med att Emelie satt och storgrät, det visar ju på att jag träffat rätt åtminstone någonstans! Och kommentarerna från de i svenskaklassen som delat min tid i Bytingen var faktiskt fina de med, att mitt tal var personligt och verkligen fick en att minnas de här åren. Det är ju synd att det inte är de som sätter betygen...

Annas kommentar var bara att jag kan så himla mycket bättre, visst är jag en jätteduktig talare, men hon vet minsann vad jag kan. Ostrukturerat var också en kommentar jag fick, och jag hoppas verkligen att det är den ostruktureringen hon betygsätter för om det är för att hon vet att jag kan bättre blir jag lite putt. Jag menar, Nils Karlsson i Blomstermåla blir väl inte betygsatt på kriterierna att Kajsa Persson-Berg minsann kan bättre?

Ja, ja. Det är gnäll - men jag är egentligen glad! Om en vecka ska allt arbete vara klart, bara cirkus 20 stycken kvar att göra, men sedan är det fritt fram för min vuxna sida att träda fram. Om detta nu är möjligt med tanke på vem jag är..? Vi ska i vilket fall fira med att grilla hemma hos mig, jag bjöd ett litet gäng som blev ett stort gäng, så det är bäst för solen att den skiner för in i min lägenhet kommer de inte!

Nu ska jag redigera bilder från Berlinresan, jag är inte fantastiskt bra på det, men något ska man väl lära sig varje dag? :)

x,

och det är skrivet och klart, och de som hört det har älskat det! Dessutom sa Lotta att hon kände på sig att jag skulle få hålla det på studenten - och Lotta ska man lita på! Fast hon kan ju ha sagt det för att jag bad henne... Men ändå! Nu ska jag läsa lite internationella relationer, det här måste gå bättre än samhällsekonomin, jag belv oerhört besviken på mitt vg. Fy.

Nu är jag i skolan och får panik. Talet är kvar, jag har några idéer men inte överväldigande många - har dock pratat med min lärare Anna som sa att jag inte behöver bry mig så mycket om tiden så länge jag har ett tal. Han är bra Anna, sträng men snäll. Skolan är roligare sedan vi slapp Camilla och fick tillbaka Anna, så det så!
I övrigt har jag ett bortglömt samhällsprov imorgon, massmedier ska avhandlas och jag har glömt allt som gjorde att jag fick mvg i mediekommunikation för två år sedan. Så gott som i alla fall, lite kommunikationsmodeller finns nog där ine bland alla döda hjärnceller.
Om en vecka sätts betygen och jag har ungefär 15-20 uppgifter kvar att göra, av någon anledning verkar lärarna gilla att pracka på oss tonvis av grejer sista veckorna. Dålig stil. Men jag såg just att studentinformationen kommit upp på skolans hemsida, det ger mig både magsår och en fantastiskt längtan!
Och förresten ska jag på arbetsintervju på fredag morgon. Snart kanske ni ser mig sälja gympaskor och träningskläder!
x,

och ingen historieuppsats är klar. Men nu åker jag hem mot Kalmar igen och börjar ladda för bal, student och flytt. Det sistnämnda behöver vi ju inte tala så högt om - jag ser inte alls fram emot att efter tre år i frihet flytta hem till mamma och pappa igen. Inte för att jag inte tycker om dem, men det är svårt att bli bara en dotter igen när man de senaste åren egentligen bara varit besökare i huset. Nu ska jag alltså ta tillbaka min plats i huset, en hel femte- eller sjättedel, utan att balansen egentligen ska påverkas. Det här med att bli vuxen skrämmer mig.

Idioti, hjärnstillestånd, psykbryt. Mitt avslutningstal vägrar bli skrivet, jag har rådfrågat klasskompisar, jag har tagit en vända bort från datorn för att inte stressa upp mig själv, och jag har till och med läst intruktionerna. VAD GÖR JAG FÖR FEL?! Jag tror helt enkelt inte att jag är rätt person att hålla ett tal till min klass på studenten. 

Ett halv dygn efter föregående inlägg sitter jag återigen hos Erika och väntar på att tröttheten ska infinna sig. Efter den till synes rohypnoldrogade hjärndvalan av trötthet jag gått omkring med hela dagen är det självklart att jag kommer in i andra andningen lagom till midnatt. Jag får väl hylla det faktum att jag inte har skola imorgon bitti antar jag!

Eftermiddagen blev fantastiskt fin, jag lunchade med Erika och hennes klasskompis Maria på Jenny och hade sedan en mekaniskt självgående medieproduktionslektion då jag lyssnade på Jumper och irriterade mig på hur långt man kan dra tjafset angående balen. Efter många diskussioner tröttnade jag och jag anser fortfarande att en svensk studentbal aldrig kommer likna en amerikansk tonårsfilmsbal och ja, jag är fortfarande sugen på att dyka upp i en grön Lantmännenoverall och gummistövlar. Jag kan ju toppa med en diamantprydd tiara för att visa att jag är tjej. Pengarna sparas ju ändå in genom klädseln.

Gick över gatan till Erika efter skolan, då var Viktor och Lukas redan här och det var käftande, musik och snack. As usual. Hassel och Karin gästspelade också i eftermiddagens show, men gick tidigt och missade därför den stora fighten mellan de tre forna klasskamraterna Viktor, Lukas och Torsten (som trillade in under kvällen). Lukas, 20 år, har flyttat hemifrån men inte lärt sig laga mat och började därför flirta med Torsten efter skjuts till McDonald's. De tre pojkarna satt, som sig bör för forna IT-Medieelever, stationerade runt datorer och skrek ut fördelar och nackdelar med att åka iväg och köpa hamburgare, men Lukas vann till sist efter säkert två timmars debatt. En bil fylldes och iväg bar det mot Donken där mat slukades i aldrig tidigare skådade hastigheter och kvällen kunde avslutas med att Lukas nöjt konstaterade att McFeast remix-erbjudandet McDonald's har pågår fram till den 1 juni - vilket ger honom en ny sorts middag varje vecka i en månad. Galet att den pojken kan vara smalare än en anorektisk tandpetare. Men det är han!

Uha, jag sitter i skolan och är tröttare än en guldfisk på rohypnol. Just nu smeker Norah Jones mina öron och ett avslutningstal till studenten fyller mitt huvud. Jag har ingen aning om hur jag ska börja på det, ingen aning om hur jag ska avsluta det och absolut ingen aning om vad jag ska skriva som mellansnack. Men det löser sig säkert!

Min debatt igår gick kanon, förresten! Efter att ha växt upp i en bondefamilj med 6 barn med samma temperament var det inte särskilt annorlunda mot hur en familjemiddag brukar se ut hos mamma och pappa! Enda skillnaden var väl att vi brukar debattera om hur många stenblock det krävs för att mura upp dassväggen vid Lovisas nya hus eller var den sjuka kon ska stå och inte huruvida vi borde privatisera de statliga bolagen... MVG blev det i alla fall och min stackars meddebattör Emelie fick inte en syl i vädret - det var bara Toofan och jag som satt och skrek åt varandra medan Toofans kompanjon Jonas flikade in någon statistisk siffra då och då.

Egentligen är det ett rätt bra liv jag lever just nu. Kalmar FF slog Hammarby med 4-1 och Barcelona vann över Chelsea med okänd siffra - mest troligt 2-1. Erika och jag har fullt upp med planer och studenten är 33 dagar bort. Allting som närmar sig nu känns nytt, läskigt och jättekul! Dessutom har jag fått jobb på Peace&Love (till 77,5 %) och har även fått med mig Anita och Malin som jag visserligen knappt känner, men som är härliga. Och kunde jag dela tält med Julia på Hultsfred förra året när jag träffade henne första gången under promenaden mot campingen så ska väl inte det här vara så farligt?!

Gårdagskvällen hos Erika blev kanon! Vi rände på stan för att hitta ett ID åt Erika, något som aldrig löstes men kul hade vi ändå. På kvällen satt vi och pratade, fixade mat och fick besök av först Tommy och Torsten och senare när de gick kom Viktor och sa hej. Kaffe, te och The Strokes får vara kvällen!
Ikväll spelar Kalmar FF mot Hammarby, Robin fick vara med i truppen, håll tummarna för att mr. Östlind blir inbytt!

Annars händer inte mycket i mitt liv, det är egentligen ganska deprimerande men jag piggar upp mig själv med att det ör 34 dagar kvar till studenten! Och försöker glömma att det är 14 dagar kvar tills betygen sätts - trots att jag har femtioelva kilo uppgifter att klara av tills dess. Usch.

Är hemma hos Erika och håller henne sällskap. Hennes bror blev tydligen jättesjuk under sitt födelsedagsfirande igår och fick åka till sjukhuset där han fick blindtarmen utopererad, trots att det visade sig när läkarna skurit upp honom att det inte var någon blindtarmsinflammation. Tydligen gör man så då att man tar ut den, och det spelar väl egentligen ingen större roll eftersom den är ungefär lika nödvändig hos människan som päls på en orm i Afrika.
Anyways, det blir övernattning - världens tjejkväll. Tratten&Finkel, skolkataloger, choklad och skvaller. Nu när Danne mår bättre blev Erika nämligen lite gladare.

Imorgon är det fest, vi ska börja plugga internationella relationer - finally! - jag har väntat sedan vi började kursen någon gång på tiden då Jesus gjorde sandaler och åsnor moderna. Sedan får vi väl se om jag fortfarande vill jobba med sånt efteråt, vår lärare kan väl inte direkt anses vara den mest peppande och engagerande läraren i Sverige kanske, allting går i moll och det är teori i tre timmar varje lektion. Men, men. Nu vill jag ha ett sms eller samtal. Väntar. Det går långsamt. Väldigt långsamt. Hör av mig när jag blivit populär igen. Om 75, 6 år och 5 dagar blir bra va?

Tack mamma för att du så snällt jämför mig med en varelse som tillbringar livet ätandes bananer och plockandes löss från sina medapor...

Jag har ont i halsen och min dator har kraschat - igen. Den här gången fanns det inget kvar att göra, Anders ska byta moderkortet (vad det nu är) och se om han kan rädda den. Hårddisken är i alla fall kvar. Fina grejer det där!

Okej, jag har jobbat som telefonförsäljare i fyra timmar och nu tänker jag säga upp mig. "Hej, Kajsa heter jag och ringer från borsta.se". Nej tack det var inget för mig! Jag är faktiskt inte så sugen på att göra någonting just för tillfället. Inte ens att simma - jag har alldeles för fullt upp med att minnas Sodakvällen i Berlin!